Ibland kan jag spåra ur lite. T.ex. igår.

Först hade jag sönder ett av mina favoritglas (jag gillar eg. inte att dricka ur dom, men dom är så himla fina, 60-tals whiskeyglas), sen hade jag sönder min bästa godisskål (även den second hand o därmed oersättlig). Det var då det brast. Först började underläppen darra, o när Ch tröstade mig så tjöt jag rätt ut, o när jag grät så började jag skratta för att det var så himla typiskt, o då skrattade Ch o då började jag gråta. Helt enklet starka kännslor.

.

.

Rip fina skål.

.