Alltså jag jobbar ju med barn. Kläderna slits. Det är målarfärg och smör och mjölk och banan (på riktigt, en dag var det en 1åring som rullade en skalad banan längs hela mitt lår, en fredag, när jag skulle ut efter jobbet). Därför får min vision om att skippa HM och Gina och annat billigt skit vänta lite. 

 

Det här stycket kan jag också inleda med "alltså jag jobbar ju med barn". För jag tycker att det känns så tråkigt att matcha grått med svart när man umgås med 20 personer som matchar rosa med grönt och blått med rött, och orange. 

 

Så billigt, fint och skönt (om klädernas komfort skulle jag kunna skriva ett tredje stycke som också får inledas med "alltså jag jobbar ju med barn"), kanske lite såhär: