En skitdag i lärarrollen
- Åka hemifrån halv sju, komma hem tjugo över sex.
- Va?! Skulle inte Robin ha oss? Varför har du oss? (Tack, hej, jag har suttit i två timmar för att ni ska få en fin presentation OCH skrivit ut åhörarkopior)
- "Du! Din klänning... Skitful" (Ja, jag vet att du blev stött när jag bad dig ta av dig kepsen. Men okej, nu när du sagt detta dödsviktiga budskap kanske vi kan återgå till undervisningen?)
- Elever som kastar nyvessade pennor likt dart-pilar. På varandra.
- "alltså, om man har två pappor, då blir man typ förvirrad..." "jaa, och äcklad", liksom, vad svarar man på det?!
Förtydligande: jag gör vfu (verksamhetsförlagd utbildning, det som förut hette praktik) på en skola som bokstavligt talat ligger i skuggan av miljonprogrammet. Med en rektor som tycker att polisanmälan är onödigt för då får man för mycket papper från soc. Lite så.
Åh, tråkigt.. Men dom vill ju bara impa på varandra när dom säger alla såna saker. Ta det inte personligt.
Du är bäst, hejja dig!! <3
Vet du! Imorgon är det torsdag! Och då får du träffa de finaste niorna. Sen är det snart helg igen! Och jag tyckte i alla fall att din klänning var fin! Och dina åhörarkopior. Sådeså!
Kram på dig! Det du gör är viktigt, så kämpa på! Ungarna älskar dig innerst inne. De är oftast personer som kräver mest av dem som de hemligt beundrar mest. Kram
Åh fy. Ja, det där är väl baksidan med läraryrket, men hörru du. Jag tror du är grym!
Åh, det lät ju inte fullt lika roligt!
Be strong!! :)
Skitungar! Så får man faktiskt säga ibland...och tycka. Så länge man har värme kvar i hjärtat för dem. Men skitungar är de ibland, helt enkelt!
Kramar Kicki