Rara ärtor

Det var en viss Kobra som startade suget. Och nu är allt jag vill ha gröna naglar. 
 
 
(min bild, sen tre från google)
 

Tre grejer

Tre grejer från HM som jag vill ha:
Eller nej vänta, fyra saker:
 

Bröllopskläder, igen

Jag var ju så inställd på byxdress inför sommarens bröllop. Men problemet är att hitta en festfin variant, de flesta är snygga på ett mer lata-sommardagar-sätt. 
 
Den här tycker jag var fin:
Men alltså Asos petite, haha, det kommer bli en skoningslös cameltoe.
 
Så jag blickar mot klänningarna igen, och fastnade för de här, så jag tror att färgskala och formspråk är ganska spikat va?
 
 

Skor

 
I Juli 2012 (vet så exakt för att jag hämtade bilden från statigram) köpte jag mina nike. Jag har använt dem så gott som varje dag i 1 1/2 år, och med använt menar jag älskat. ÄLSKAT. För jag är en tjej som har ont i fötterna. Ofta och mycket. Så att ha skor som gör att man kan promenera utan att ha ont käns som en jävla lyx.
 
Ibland hör jag motargumentet att de är dyra. Ha! Jämför med ett par converse som håller i 1/2 år och som är skadligt, så är det rena rama Ullared-skorna. Så klart kostar de mer i inköp, men det är lätt värt det. 
 
 
Men efter 1 1/2 år är dessa älsklingar helt slut. Så det är dags att köpa nya. Och till min fasa inser jag att Nike freerun 5.0+ (som dessa heter) inte längre är lika poppis. Så jag kanske får välja en annan modell. Här är mina favoriter än så länge. Men inga som känns 100% kärlek.
 
 
 

Gult är kult

 
Tack för inspirationen Asos! 
 

Kläder.

I sommar ska jag på två bröllop. Det ska bli så himla kul, och det känns så overkligt att min generation gifter sig! Vi dricker inte längre häxor på rummet, så att säga. 
 
En av alla roliga saker med bröllop är ju att alla är så fina. Jag gillar kläder och uppskattar när människor tänkt till sådär lite extra. Däremot så tycker jag inte så mycket om att ha på mig kläder som ryms i koden Mörk kostym. Jag känner mig antingen som en liten flicka eller som en dam.
 
Så pratade jag om det här med mina vänner, varpå en kläcker ur sig jumpsuit. Och jag känner bara, ja tack! Så rätt. Lite mer fladdrigt tyg, lite mer coolt, lite mer jag. 
 
Just denna är från Asos.

Miss match

Imorse när jag klädde på mig kände jag att jag missmatchade för mycket, eller jag var rädd för det. Men kände mig ändå coll i klädseln. La upp en bild på instagram med (den fyndiga) texten Miss Match och tänkte att nu jävlar får vi se vad folk tycker.
 
Sällan har jag fått så många snälla kommentarer i klädsammanhang (I love my internetgirls).
 
Inte för att det spelar roll så länge jag känner mig fin. Kanske snarare som forskningsunderlag.
 

Øynekonfekter

 
När jag ser de här bilderna tänker jag att mitt liv vore komplett om jag hade på mig tröjan och med väskan i näven. (Ja, jag vet att det är ett orimligt sätt att se på materiella ting. Därför sopntanköer jag sällan förälskelser som dessa.)
 
Tröja: Jumperfabriken. Väska: My Habitation.
 

Jag skriver av mig mina tankar om yta och wt


Jag sitter på tåget mot Stockholm och vill liksom be om ursäkt för min uppenbarelse. Rätt slitna kläder, inget smink och ytterst vardagligt hår. Tänker att jag känner mig white trash.

Först tänker jag på alla sätt jag kam gaska upp mig. Köpa nya kläder, sminka mig fräsch och pigg, eller kanske en märkesväska?

Sen känner jag bara STOPP! Bromsen i! Känn efter nu!
Vad spelar det för roll?

Min vardagliga uppenbarelse förolämpar ingen. Såhär är och ser en människa ut. Det är ett pendeltåg, ingen jävla röd matta!

Så jag kanske borde öva mig i wt. För att avdramatisera och få perspektiv. Exempel:

#femdagars fett hår, utan mössa eller torrahampo.
#tandkräms(eller annan) fläck på tröjan.
#prata intimsnack offentligt.
#prata med folk man inte känner.
#prata med sig själv (händer dock ibland)

Nej men allvarligt. Oavsett vad måste jag lära mig att även när jag är mitt sunkiga, vanliga, opiffade jag så är jag fortfarande jag.

Jag är jag, inte min yta.

Sen har vi det här med att jag (uppenbarligen) ser ner på människor som man kan kalla white trash. Lågavlönade, vardagliga, oglamourösa, vanliga jävla människor. Sånna som jag, sånna som du. Inte okej människosyn. Var är respekten och vördnaden för människor Sofia?

Var är respekten och vördnaden för dig själv?


Det handlar om kläder, igen.

 
Alltså jag jobbar ju med barn. Kläderna slits. Det är målarfärg och smör och mjölk och banan (på riktigt, en dag var det en 1åring som rullade en skalad banan längs hela mitt lår, en fredag, när jag skulle ut efter jobbet). Därför får min vision om att skippa HM och Gina och annat billigt skit vänta lite. 
 
Det här stycket kan jag också inleda med "alltså jag jobbar ju med barn". För jag tycker att det känns så tråkigt att matcha grått med svart när man umgås med 20 personer som matchar rosa med grönt och blått med rött, och orange. 
 
Så billigt, fint och skönt (om klädernas komfort skulle jag kunna skriva ett tredje stycke som också får inledas med "alltså jag jobbar ju med barn"), kanske lite såhär:
 
Fast sen så tänker jag att comfygirl-stilen också kan vara snyggt, lite såhär:
 
Fast såklart med håret i knut, as always. 

Ge mä!

 
När jag ser på tv, när jag surfar, när jag har duschat, när jag inte har duschat, när jag ska gå och handla, när jag är sjuk, när jag är frisk, när jag är bakis, när jag är trött, när jag sover, när jag sover över hos någon, när jag vill ha något skönt och varmt under mina kläder. Alltså allvarligt talat, jag ser knappt en enda situation då jag inte kan ha på mig denna:
 
 
Den kommer från Svea och jag hittade den på zoovillages rea. GE MÄ!!

Kläder

 
Nu när jag jobbar (och får lön, woho!) kan jag äntligen köpa lite nya kläder, och det är verkligen välbehövligt! Jag är inte den som köper kläder bara för att, utan köper det jag gillar och då använder jag det plagget. Så nu behövs det lite nya kläder. Och av en slump kollade jag på Lindex hemsida, vilket jag inte brukar, men oj va mycket fint. Jag har satt ihop två kombinationer:
 

En fin tröja

 
Om jag nu inte vore arbetssökande och nästan helt pank så skulle jag nog dö ännu mer av bilden på den här koftan från Hunky dory. MUMS. 
 
Perfekt

Kläder

 
Höst innebär vad-fan-ska-jag-ha-på-mig- samt åh-vad-jag-vill-shoppa- känslor för min del, säkert för din del också. Det här skulle jag vilja ha på mig.
 
Kappa: Weekdays. Sjal och handskar: H&M. Sneakers: Adidas
 
Vad skulle du vilja ha på dig i höst? Vad skulle du ha på dig under kappan? Eller skulle du aldrig klä på dig detta? Snälla, dela med dig och inspirera mig!

Självporträtt

Att via en bild porträttera sig själv tycker jag är svårt. Ofta när jag ser blider på mig själv tycker jag att det är svårt att identifiera mig med den. Jag kan ofta känna igen en viss känsla, eller state of mind. Men det är sällan jag köper hela bilden som mig. Eller snarare, det är sällan en bild täcker in hela mig. 
 
Därför blev jag så himla glad när jag hittade den här bilden på mig. För det här, mina vänner, det är verkligen jag. Håret uppsnurrat högt på huvudet. Oavsett humör, så är det här jag. 
 

A crush on a certain Marc

.
Livet känns så glattigt och problemfritt just i detta nu. Slutseminarium avklarat, universitetet och jag är på paus. Ikväll åker jag till Stockholm och imorgon börjar jag på nytt jobb (sommarjobb), vilket jag tror blir kul. Mitt i denna glättighet kan jag slösurfa, gud, det har jag inte gjort på månader! Just denna kväll förde slösurferiet in mig på tradera och en förälskelse i en viss Marc.
.
Bilder från diverse auktioner.

Livet och kläder

.
Just nu sitter jag i soffan och låter hudcremen torka in. Tidigare skrev jag det sista (DET SISTA) på min uppsats. 38 sidor (38 SIDOR). Medan jag sitter här konstaterar jag att indiska frächat upp sin hemsida, och jag kan tänka mig både ett och tre plagg därifrån.
.
.

Sneakers

.
Jag är den vita Conversen personifierad. Jag skulle tro att jag har på mig vita converse kanske 250 av årets 365 dagar. Och fy fan va ont i fötterna jag har. I helgen var jag på Stadium för att köpa en inläggssula, varpå säljaren konstaterade att Converse är de sämsta skorna man kan ha, och om man har såpass ont i fötterna som jag har så är det bara att byta sko som gäller. Så hur gör man när man ska byta ut en så stor del av sig själv? Kanske att jag gör något sånthär:
.
Alla sneakers är från SNS

Tankar om kläder och kläder

.
Igår och idag har jag gått på stan för att äntligen köpa vårkläder (verkligen äntligen, har väntat i 1.5 månad). Så vad händer? Jag kränger på mig kläder av alla dess slag i svettiga provrum tills håret står på ända och jag känner mig ful fulare fulast. Nöjet är som bortblåst och allt jag fick med mig hem var två känslor, obehag och missnöje. Nu har jag kollat lite på trygga internet och tänker att kanske lite såhär:
.
Ps. självklart bär jag det till tighta byxor och vita converse, haha.
.

Grönt är skönt

.
Nästa 25e ska jag köpa lite vår/sommar kläder, kanske den här sköna, gröna? (för att bli en skön, grön, böna)
.
.

Tidigare inlägg
RSS 2.0